Efter Karamells appellspår skrev jag att höstens mål var ett lägrespår och en lydnadstrea. Hur det blir med lydnaden får vi se, men lägrespåret har vi kört!
Vi började med spåret, och Karamell spårade fantastiskt fint, bästa spåret hon någonsin gått faktiskt! Matte ordnade ett halvpoängs avdrag av ena domaren på upptaget, annars hade vi haft full pott 🙂
Budföringen gick käpprätt åt skogen… Nåja, det kan gå ändå tänkte jag. Men si det vart lite för många nollor! Platsliggningen började olyckligt med en hund som drog från föraren innan vi ens lagt ner dem. Den hunden tyckte dessutom det var lämpligt att komma mot Karra… Det blev lite för mycket för fröken som kom till matte efter andra skottet. Inga tendenser till oro innan, hon låg lugnt och fint. Men den tidigare incidenten, inte helt otroligt i kombination med att avståndet till mig var längre än hon är van, gjorde det för svårt.
Övriga lydnaden var ömsom vin, ömsom vatten, ett par ribbträffar och en stolpe ut 😉 Finfina betyg på bla linförighet och apportering! Känslan vi hade på plan var härlig, det är mer värt än poäng ibland!
Domarna tillämpade öppen bedömning, och gick igenom alla betyg efter varje hund. Mycket trevligt, och inte alls så ”läbbigt” som jag befarade 😉 De tyckte Karamell såg fin och genomtränad ut, men att vi hade lite oflyt. Kul att höra!
Jag har försökt hitta ett till lägrespår i höst, men det ser rätt dystert ut. Baskade jobb att inverka på fritiden! 😛